Tillbaka i knivsmedjan

Andreas, min kompis Chiyakos pojkvän är snickare och väldigt intresserad av verktyg. Så det blev förstås en tur med honom till Sasuke i knivparadiset Sakai City. Jag var riktigt sugen på att slå till på ännu en kniv av denne mästare, men jag hejdade mig.

I detta rum har far lärt son smida i fem generationer.
IMG_0305

IMG_0201

Fika och beundran.
IMG_0203

IMG_0204

Världens finaste sojasås

Förra gången jag var i Japan så träffade jag en dokumentärfilmare som heter Shohei Shibata. Hans senaste film handlade om dashi och sojasås. Dashi är en buljong som man kan säga är grunden till all japansk matlagning och tillverkas av ett sjögräs som heter kombu och en torkad fermenterad fisk, katsuboshi. Att tillverka katsouboshi tar två år och att tillverka sojasås enligt traditionella metoder tar ett år. Shohei arbetade under två år med denna film och inför arbetet med filmen letade han upp de absolut bästa tillverkarna i Japan som fortfarande arbetar med traditionella metoder.

Via mailkontakt fixade Shohei så att vi fick besöka sojafabriken i filmen. Sawai i Kyoto. En 120år gammal sojasåsfabrik som enligt Shohei tillverkar den bästa sojan i hela Japan.

IMG_0238

IMG_0239

Två kompisar följde med och tolkade eftersom de inte talade engelska i fabriken.
IMG_0098

IMG_0104

Här är vi och familjen som äger och driver fabriken.
IMG_0137

I vanlig ordning passade jag på att hamstra. Det blev strax under 30st flaskor i packningen.
IMG_0141

IMG_0142

Mästersmederna Takamura

Som jag berättat om här på bloggen har många av mina val förändrats genom den här bloggen. För tre år sedan gick jag t.ex. över till att handla även alla mina kläder direkt från producenten. I första hand från den som sytt kläderna, men gärna också tyget från den som vävt det. Det smittar av sig på alla områden och nu när jag har två dagar ledigt under min turné här i Japan så ägnar jag dem till att åka och träffa mästersmederna, familjen Takamura, för att förstås köpa en av de bästa knivarna som går att få tag på. Direkt från dem som gjort den. IMG_0180

Jag reser från Tokyo till Nagoya och vidare till Fukui prefecture, strax därefter är jag upphämtad vid tågstationen och inne i smedjan. I denna ugn bakas knivarna i två dagar för att härdas.
IMG_0074

Den av sönerna som fokuserat på slipning visar mig helt enkelt hur en slipsten skall dras.
Han knackar med en speciell hammare i olika vinklar flera varv runt på stenen. Ca 1000st slag i ett exakt mönster innan stenen är redo. Detta är helt annorlunda än något annat jag hört talas om när det gäller slipning,
IMG_0185

Därefter lägger han kniven i en träställning och slipar den så att slipvinkeln går utmed hela kniven.
IMG_0063

IMG_0065

Kniven slipas därefter på en till sten som också skall knackas 1000ggr innan slipning. En bearbetning av stenen räcker dock till ca 500st knivar om jag minns rätt.

Här är knivarna som nyligen passerat de första två stenarna.
IMG_0072

Husfadern och Husfadern. Pappan i familjen som lärt upp sina två söner är 80år gammal. Hans pappa, sönernas farfar började smida knivar vid 10års ålder. Han gick upp varje dag kl 04:00 och smidde till kl 08:00 då skolan började.
IMG_0188

Här är en kortare variant av kniven jag köpte denna dag. Kniven är smidd i 64 lager som ger den det flammiga damaskusmönstret. Stålet är ett pulverstål som heter SG2 och är en av de mest exklusiva ståltyperna. De berättade att just familjen Takamura var först i Japan att använda detta stål. De härdar det till 63-64 HRC. Detta är troligen den finaste kniv jag någonsin kommer köpa.IMG_0081

Här får jag mitt namn i Kanji ingraverat i kniven. Om man uttalar mitt namn på japanske vis blir det Pe Te. Japanerna har vissa fonetiska namn på olika kinesiska teckna som också används i japanska språket vid sedan av deras japanska tecken. Pe blir 北 och Te blir 手. Vilket också betyder North Hand. 北手.
IMG_0078

IMG_0079

Jag känner mig nästan förändrad i grunden efter att ha träffat dessa otroligt vänliga människor. En så otroligt varm, vänlig och omhändertagande familj. Jag hade med mig en fin flaska sake i present och två handvirkade grytlappar i present. Och innan jag hade blivit skjutsad tillbaka till tågstationen så hade jag fått två till mindre knivar i present. Båda med 北手 ingraverat.
IMG_0189

Vid tågstationen står en staty av farfar Takamura i denna glasmonter. Hela draken är gjord endast i knivblad. Varenda fjäll på kroppen är en smidd och slipad egg.

Det häftiga är att det går att köpa Takamuras knivar i Sverige. Via min kompis, den japanska slipmästaren Ayanori Suzuki som bor i Stockholm och arbetar på www.cleancut.se.
Det var Ayanori som hörde av sig till Takamura och ordnade så att jag kunde få träffa dem. Stort tack för det Ayanori!!!
IMG_0182

Ekologiska hösthallon i Mariestad

Min flickvän bor och jobbar i Mariestad. Vi är båda väldigt inne på att fylla skafferiet inför vintern. Husfadern har fått en husmoder. Hurra! Medan Klara jobbade åkte jag och plockade hallon hos Källtorps Ekobär. Det var bara jag och ett gäng pensionärer. Vi hängde på låset allihopa. Det är ett otroligt tryck på de få platser som finns varje dag.
IMG_0000

De hade ett väldigt smart system för att veta var det var plockat. De har nämligen en del att hålla reda på, sammanlagt 4,2 km hallonhäck.
IMG_2
IMG_3
IMG_4

Här är min tilldelade rad. Jag plockade 4kg på ca 2 timmar. 75kr/kg.
IMG_5
IMG_0095
IMG_0097

Gigantiaska hallon.
IMG_0100

Denna låda är på 1,2 liter
IMG_0101

Man kunde också beställa hallonmarmelad för 25kr/burk och hallonsaft 40kr/flaska och hämta upp vid ett senare tillfälle, så det ska vi göra. Billigt för en handgjord premiumprodukt. Det blir nog 10st burkar ekologisk hallonmarmelad för oss detta år.
IMG_8843

Hemma i Stockholm styckfryste vi hallonen. Ett tunt lager i taget. Här ligger till sist alla 4kg  tillsammans och skall strax ned tillbaka i plastlådorna jag plockade dem i.
IMG_0152

Skörda själv i Stockholm

Jag och min flickvän var ute och letade äppelträd med via webbsidan www.fruktkartan.se. Vid Ulriksdals slott så skulle det finnas en del träd. Tyvärr felaktigt inlagda, eftersom jag antar att det endast skall vara allmänna träd inlagda på fruktkartan.

Men vilken överraskning! Vi upptäckte Ulriksdals Slottsträdgård.
IMG_8861

Kolla! Det finns massvis att skörda. Och nu när första frosten kommit så är det halva priset på nästan allt. Rätt så höga ordinarie priser, men med 50% rabatt går det att storhandla.
IMG_8862

IMG_8864

Massa persilja att fylla frysen med. Vi köpte också massa kålsorter att både frysa in och äta nu samt ringblommor som vi ska torka.
IMG_8869

IMG_8874

Passa på nu innan frosten tagit sitt grepp om godsakerna!
IMG_8879

Mjölk i Göteborg

För ett par veckor sedan besökte jag Jonsereds Kyrka utanför Göteborg för att spela in en julskiva med min vän och kollega Hanna Wiskari och kören Ymna.
IMG_0203

Ymnas körledare Johanna Thür hade bakat jättegoda surdegsbullar. Johanna kände väl till mitt stora intresse och tipsade om en gård väldigt nära kyrkan som sålde mjölk. Perfekt till bullarna.
IMG_0196

Kåhögs Gård. Lägg detta namn på minnet. Det de har gjort är det häftigaste jag hört en mjölkgård göra. Upp emot 20st andra mjölkbönder har besökt dem för att ta del av Kåhögs succérecept. I april i år skaffade de en egen mölkautomat. 2st faktiskt.
Och redan nu säljer de 1000 liter om dagen direkt till konsument. I avtalet med Arla så får de sälja hälften av tankens innehåll varje dag. Arla betalar idag 2,82kr per liter. Men vid direktförsäljning på gården får de 10kr per liter.

Denna maskin fylls med mjölk direkt från mjölktanken i ladugårdens mjölkrum. Den rullas därefter över till ett rum i anslutning till tag-själv-butiken.
IMG_8700

Beredningsrummet som ligger i anslutning till mjölkbutiken har kaklade väggar och speciell golvbrunn enligt regelverk. Men mjölken befinner sig hela tiden i ett slutet system. Från mjölkhämtaren förs mjölken över till någon av dessa två pastoriseringsmaskiner, tillverkade för glassproduktion. Mjölken hettas upp till (om jag minns siffrorna rätt) 72 grader, varpå den kyls ned snabbt. När mjölken har samma temperatur som den först hade i mjölktanken, +3c, så förs den över till tag-själv-maskinen.
IMG_8698

IMG_8699

IMG_8707

IMG_8709

Under tidan jag var där så var det konstant kö till de båda tag-själv-maskinerna.
IMG_8720

Det var många barn som var väldigt roade av att besöka gården och hämta mjölk själva. Jag blev rörd av att få ta del av den upplevelse barnen fick och att se kontakten de fick med mjölken och dess ursprung runt knuten.
IMG_8711

IMG_8721

IMG_8722

IMG_8723

IMG_8725

Mjölken var god. Väldigt god faktiskt.
IMG_0206

IMG_0207

Jag hoppas verkligen vi får se mer av detta i framtiden! Heja Kåhögs gård!!!!
IMG_0208

Blåbär

I helgen var jag uppe i Hälsingland och plockade blåbär. Här har vi teamet som fick ihop 40 liter blåbär på ett par timmar. Jag har en lapp för ögat. Ingen fara. Ena ögat blev lite rött efter några sena kvällar och tidiga mornar i rad. Men efter en dags vila med lappen så är det läkt igen. Skönt. IMG_8415

Det fanns massa hallon i skogen också.
IMG_8403

Rensningen tar längre tid än själva plockningen. Vi hann med att rensa en hink innan vi åkte tillbaka till storstan. Så nu har jag lite att göra… Detta är den första stora insamligen av mat till hösten.
IMG_0007

På vägen stannade vi till och köpte 10 liter mjölk. Det ska bli fil av alltihop tänkte jag. Jag ska åka till Sundsvall imorgon och öva i tre dagar inför nästa resa till Japan i december. Förhoppningsvis kan jag få med mig all fil med tåget upp.
IMG_8424