Jeans

Jag och Klara bodde hemma hos två japanska kompisar under nästa hela semestern. Yuichiro och Chiyako med familjer. Jag har spelat musik ihop med dem sedan vi spelade in en CD tillsammans i studion Abbey Road i London 2008.

Mitt klädprojekt når nya framgångar. En dag besökte jag, Klara, Chiyako och hennes svenska kille Andreas varuhuset Hankyu, ett jättestort varuhus inne i centrala Osaka. Denna helg presenterades japanskt hantverk på en av våningarna.
IMG_0277

Anledningen till att vi gick dit var att den japanska knivsmeden som jag träffade på min förra resa till Japan var där med sina knivar. Sasuke är den sista nu levande traditionella saxsmeden i Japan. Smed i 22a generationen och just saxsmed i 5e generationen.
IMG_0275

Bland alla hantverkare hittade jag min stora förvåning en jenastillverkare!
IMG_0161

Jeansen designas, vävs och sys i Japan och på plats på Hankyu var grundarna till företaget. Till en början så tillverkade de bara jeanstyg, men inga jeans. För att visa sina tyger så började de sy upp jeans för hand. Fler och fler ville köpa jeansen, när efterfrågan ökade så de började de tillverka fler. I dag går det att köpa jeansen i 20-25 butiker i Japan, men det var kul att köpa jeansen från de som designat dem och äger företaget. Jag fick nöja mig med en bild ur en tidning på mannen som väver dem.
IMG_0271

IMG_0276

Annonser

Första huvudbonaden på tre år

Mitt klädprojekt rullar på. Att som med maten, inte heller köpa några kläder i butiker, utan istället köpa kläderna direkt från de som tillverkat dem. Helst också tyg från de som tillverkat det. Men t.ex. bomullen från de som odlat den, tråd från de som spunnit den, tyg från de som vävt det, förstår jag är ganska svårt. Så jag får se hur långt det går att dra detta.

Nu har det i alla fall gått tre år och under den tiden har jag köpt:
3st skjortor, tillverkade av Musa Skrädderi på Odengatan i Stockholm, av linnetyg från Växbo Lin
3st stickade islandströjor av Adalheidur Gudmundsdottir
1st stickad norsk kofta av Inger-Lise Andresen
1st par tofflor i naturgarvat renskinn av Kero i Sattajärvi

Här är min första keps och kvinnan som gjort den. Tyvärr fick jag inte med mig namnet på henne.
IMG_0087

Materialet på utsidan är gamla förkläden och på insidan gamla kimonos.
IMG_0085

Klara kom och semestrade med mig efter turnén.
IMG_0084

På tempelmarknaden med kepsarna fanns allt.
Här sticker det fram några svärd ur en hög med vintage tyger och kimonos.
IMG_0132

Hade jag haft plats i packningen så hade jag köpt med mig lite mossa hem.
IMG_0133

Min nya kofta

Äntligen är den klar!

I somras fick jag låna min norska kompis Guros kofta. Jag trivdes så otroligt bra i den, så det var en liten sorg att lämna tillbaka den. Men sorgen byttes genast mot spänd förväntan när Guros moster Inger-Lise lovade att sticka en egen till mig.

Här är lånekoftan10441084_10152770888943132_5425361232682482811_n

10609676_10203313308127096_6425573206626337767_n

Och här är min egen!
koftan 2

 

Nyårsfest

Vår familj gillar julklappar. Man ger många och får många. Tredje julklappen var en fin pall i trä med sybehör av alla de slag under sitsen. Så när en knapp saknades i byxorna precis när vi skulle iväg till nyårsfesten, så var det så himla enkelt att bara öppna lådan, ta fram nål, tråd och en passande knapp och sy fast den där den gamla suttit. Det var klart på några minuter.
IMG_9890

IMG_9889

Nyårssteken under produktion. Köttet kommer från Lovö Prästgård.
IMG_9886

Islandströjor

Hej! Här är jag igen. Jag ber om ursäkt för lite gles uppdatering på sistone. Jag har haft och har fortfarande extremt mycket jobb med musiken. Jag far runt och spelar över halva världen. Samtidigt har det varit stora förändringar på hemmafronten. Jag har flyttat! Mer om det senare. Men nu tillbaka till Island.

Jag träffade massa hantverksfolk på festivalen Traditions for tomorrow i staden Akureyri på norra Island. Bland annat denna kvinna. The one and only. Detta är den sista personen som håller traditionellt isländsk silversmide vid liv. Som tur är har non nu fått ett par lärlingar, som kan föra traditionen vidare.

Jag var väldigt nära att köpa en uppsättning silverknappar av henne. Men de visade sig finnas i Reykjavik, så det finns möjlighet att beställa senare. Dock kostade de ett par tusen kronor…IMG_3838

Jag köpte två uppsättningar hornknappar sen och en fin smörkniv av en annan hantverkare. Hon skjutsade mitt band till hem till en kvinna vid namn A∂alhei∂ur Gu∂mmundsdottir. Ortoligt vackert namn, eller hur!

Hon har stickat islandströjor hela sitt liv och hade säkert 30-40st nygjorda hemma. Jag köpte tre stycken av henne! Directly from the source, det ger ett sådant otroligt mervärde. Jag tänker på hennes namn varje gång jag bär hennes tröjor.

IMG_3862

IMG_3875

IMG_3879

IMG_3883

IMG_3886

IMG_3888

IMG_3891

IMG_3894

IMG_3896

A∂alhei∂ur Gu∂mmundsdottirs utsikt från huset.

IMG_3900

Det fanns en liten kyrka precis uanför hennes hus.
IMG_3904

Ull.
IMG_3915

Norsk matsäck

Just ja, det var ju lite fler bilder kvar från Norge.
Hela veckan blev en riktigt bra träningsvecka också. Vi stod på huvudet nästan allihopa och jag lyckades stå på en hand för första gången. Inte helt fritt men med lite hjälp av en vägg gick det jättebra.
IMG_0003

Sista kvällen kokar jag alla de 12 ägg som jag fick av mjölkbonden.
IMG_0038

Jag ska vidare direkt till Irland för att spela med This is How we Fly, det ska vara kallt där fick jag ett sms om, så jag fick låna denna fantastiska kofta. Guro som arrangerade kursen som jag jobbade på ska försöka ordna en egen kofta till mig. Förstås direkt från den som gjort den. Hoppas verkligen att det blir verklighet!

IMG_3697

Här är utsikten från Voss tågstation kl 07:00 nästa morgon, på väg till Irland för mer musik.
IMG_3700

IMG_3701

Dricker upp den sista mjölken på flygplatsen. Totalt 14 liter blev det denna vecka. Det hade varit en omöjlighet med butiksmjölken. Då hade jag garanterat fått ont i magen. Men den obehandlade mjölken går att dricka hur mycket som helst av. Den är verkligen ett livselixir.
IMG_3709